Vidskeplig??

Jag har börjat tänka på det där med att vara vidskeplig. Det måste ju vara jätte jobbigt? Eller? Men sedan har jag börjat inse att jag möjligen kanske är en aning vidskeplig. Jo, det första jag kom att tänka på var att några veckor innan jul, när jag var nio år gammal råkade jag ha sönder mormors gammla hallspegel. Det var sju år sedan. Man brukar ju säga att om man krossar en spegel får man sju års olycka. Det känns på något sätt som om all min olycka i mig börjar rinna av nu. Är det kärlek eller är jag vidskeplig, jag menar, vem är inte kär?

Och det där med digitala klockan. Så fort klockan blir ett "spegel tal", som jag brukar säga, (t.ex. 11:11, 22:22 o.s.v.) kysser jag alltid klockan och önskar mig något. det är som en ren reflex...

Men jag spottar inte tre gånger över axeln så fort jag ser en svart katt gå över vägen. Men ändå?

Är jag vidskeplig!? :s

copyright - Sylvie West

// Sylvie ♥